Jacques Adlivankin i spetsen för spelartruppen VM 1981 i Gent, Belgien
De första landslagen
Sveriges första landslag togs ut 1980. Det var förbundsstyrelsen som handplockade de båda lag som sändes till VM i Nevers i Frankrike. De historiska spelarna var Jean Adlivankin, Svenska Boulesällskapet - Jacques Adlivankin, Österåker - Alain Mazza, La Boule d'Or och Torkel Hiertner - Mats Hiertner - Börje Norberg, alla från Fagersjö.
Av dessa spelar ännu Börje Norberg aktivt i veteranklassen medan Jean Adlivankin spelar sporadiskt i Sverige. Torkel Hiertner och Jacques Adlivankin har avlidit och de övriga syns inte längre på boulebanorna.
1983 genomfördes på svenskt initiativ det första nordiska mästerskapet i Stockholm. NM har sedan dess varit en årlig internationell kraftmätning. 1990 infördes J-NM och 1996 D-NM. Tävlingarna spelas numera samtidigt och arrangörskapet roterar mellan länderna. Två trippellag per land och klass deltar. Lagen möts sedan ett par år försöksvis i en serie, där alla spelar mot alla. De fyra främsta i varje klass möts sedan i slutspel med semifinal och final.
Redan från början deltog Sverige, Danmark, Finland och Norge i NM. Diskussion har förts huruvida Estland också ska få vara med. Detta har dock avvisats av de nuvarande deltagarländerna. År 2003 arrangerades NM i Finland (Tammerfors). Sverige vann alla tre titlarna som stod på spel. De nordiska förbundens representanter beslutade att rekommendera sina styrelser att NM i fortsättningen även ska innehålla veteranklass.
Junior- och dam-VM
VM för juniorer spelas vartannat år sedan 1987. Sverige har erövrat brons en gång och silver en gång så sent som år 2001. De svenska silvermedaljörerna var Jimmy van Houten, Tonny van Houten, Edward Karp och Patrik Norén. Samma år infördes också skytte-VM för juniorer. Den tävlingen är tänkt att återkomma varje gång lag-VM för juniorer arrangeras. JVM spelas i trippelform, men med fyra spelare i laget.
VM för damer spelades första gången 1988. Då blev Sverige silvermedaljör genom Marie Davidsson, Christel Eriksson och Lotta Larsson. Man spelade då dubbel. Numera genomförs dam-VM vartannat år och i trippelform, fast med fyra spelare i laget. I VM 2002 i Kanada infördes för första gången en skytteklass i VM. Finalist och silvermedaljör blev Eva Carlsson.
Andra officiella landskamper
Officiella landskamper har vidare spelats i den årliga Nordsjöturneringen sedan 1985. Där deltar numera förutom Sverige Norge, Danmark, Tyskland, Holland, Storbritannien och den flamländska delen av Belgien genom förbundet VLPS. Man spelar trippel med tre lag i öppna klassen, ett damlag och ett juniorlag. Turneringen har vunnits av Sverige åren 1999 och 2002.
En landskamp med namnet Baltic Cup spelades under åren 1996 - 2000. Här deltog Sverige, Finland, Danmark, Estland, Norge och Tyskland.
För att överbrygga det glapp som uppkommer, då juniorer blir seniorer men ändå är för unga för öppna landslaget, infördes 1996 en årlig utvecklingslandskamp mot Danmark. Till landslagsspelare kunde tas ut alla som ännu inte fyllt 25 år och inte representerat Sverige under något internationellt mästerskap under samma år.
EM för juniorer spelas vartannat år sedan 1998. Dam-EM infördes 2001 och spelas vartannat år.
I februari 2003 spelades för första gången inomhuslandskamper mot Finland och Danmark. Landskamperna utkämpades med tre lag i varje klass, öppen, dam och junior. För första gången genomfördes också landskamper för veteraner under sommaren samma år. Tre trippellag mötte Finlands veteraner och tre dubbellag mötte Danmark.
Uttagning av landslagen
Lagen till den första VM-turneringen togs ut av förbundsstyrelsen. 1981 infördes VM-kvalet. En tävling till vilken alla kunde anmäla lag. Alla spelade mot alla och de två främsta blev VM-lag. Genom att ta ut höga startavgifter fick förbundet förlorarna att betala landslagets resa till VM.
Framgångarna uteblev och tanken på andra uttagsformer växte fram. Förbundet sneglade mot andra länder, där uttagningskommittéer valde ut landslagen. Så till exempel skördade Marocko stora framgångar med denna uttagningsmetod. Frankrike, som under alla år representerats i VM av franska mästarna och vice-mästarna, införde samma metod 1988. Därefter har Frankrike vunnit VM i öppen klass elva gånger och kommit på andra plats två gånger.
Svenska Bouleförbundet införde 1993 ett system med förbundskapten (FK) för öppna klassen med ekonomiskt ansvar för verksamhet som innefattar inte bara uttagning, utan även träning, utveckling, och breddning av svensk elitboule. Systemet gick ut på, att styrelsen utsåg en förbundskapten med biträdande förbundskapten för två år i taget.
Sveriges första förbundskapten var Lotta Larsson, Stockholm. Hon efterträddes 1995 av Torsten Lagerkvist, Tyringe, som var förbundskapten till utgången av år 2000.
Lag till VM för damer och juniorer togs från början ut med olika slag av kvaltävlingar. Frågan om FK-system uppkom även för dessa klasser. 1995 utsågs Bengt Ydnäs, Motala, till FK för juniorerna och han har varit det alltsedan dess. Damernas första FK blev 1996 Hasse Silfverberg, Stockholm. Han ersattes 1999 av Lennart Wahlberg, Stockholm.
Landslagsgruppen
Under år 2000 lämnade både FK öppen och dam sina uppdrag. Inom förbundsstyrelsen fördes längre resonemang om hur framtiden ska se ut. Arvodering av förbundskaptenerna ansågs önskvärt, men förbundets ekonomi tillåter än så länge inte detta. En ny organisation ansågs dock nödvändig för att klara av den stora arbetsbelastning som landskampsverksamheten medför. Den nya organisationen borde enligt förbundsstyrelsen innefatta en distriktsbaserad utvecklingsverksamhet. Den borde även innebära ett närmare samarbete mellan öppen, dam och junior.
Förbundsstyrelsen tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att föreslå ny organisation. Gruppen anförtroddes också uppgiften att i avvaktan på en permanent lösning ta ut landslag och bevaka internationella tävlingar.
I maj 2001 inrättades Landslagsgruppen (LGR). Den fick ett gemensamt uppdrag att ansvara för all landslagsverksamhet samt för att skapa en distriktsorganisation för utveckling av kvalificerade boulespelare. Systemet med tre skilda FK med uppgift att ta ut de skilda landslagen skulle bibehållas, men inom ramen för LGRs övergripande ansvar. Till förbundskaptener utsågs för öppen klass Zabbar Neang, Göteborg, för damklassen Pablo Patron, Växjö. Som FK för juniorklassen kvarstannade Bengt Ydnäs. Till ordförande i LGR utsågs Hasse Hagberg, Stockholm. Han kvartstod som ordförande under den tid som gruppen verkade.
Pablo Patron ersattes redan samma år av Stefan Holmström, Lerum, då den förstnämnde togs ut till VM-truppen i öppen klass. I maj 2002 entledigades Neang av förbundsstyrelsen. Vikarierande FK för öppen klass blev Anders Larsson, Stockholm.
Hösten 2002 tillsattes Stefan Olsson, Stockholm, och Morgan Karlström, Sundsvall som FK öppen respektive dam.
LGRs sammansättning beslutades av förbundsstyrelsen.
Ny organisation
Ett treårsprojekt initierades 2005 där en sportchef infördes för att ansvara för hela den sportsliga delen av förbundets verksamhet. Förutom ansvar för landslagen innebär det också att utveckla träningsmetodik och ytterligare förstärka distriktens elitverksamhet. Projektet går under namnget Elitorganisationen och projektledare och tf. sportchef är SBF:s generalsekreterare Jan-Erik Larsson.